Thursday, 14 May 2020

AJTL Husu Sala Redasaun Média Labele Halis Ba Polítiku

(Grace Media), Dili- Asosiasaun Jornalista Timor Lorosa'e (AJTL), realiza Editor Club ba daruak ho tema "hametin sala redasaun ida ne’ebé livre no independente husi interferensia polítika no ekonomika" objetivu atu hasae koñesimentu jornalista sira nia oinsá atu halo atividade redasaun no sai jornalista kritiku.

Prezidente AJTL, Zevonia Viera informa, serbisu sala redasaun nian iha instituisaun média  importante tanba atu garante informasaun loos no balansu tanba ne’e husu atu labele halis ba interese polítiku no ekomonia.

“Ita uza sala redasaun tuir ita nia koridór jornalizmu liu-liu kódigu étika ne’e importante, polítiku-na’in sira labele koko halo intervensaun ba sala redasaun tanba ne’e mak AJTL realiza editor club atu fahe esperensia ba kolega editor sira, xefe redasaun sira, instituisaun média sira”, dehan Prezidente AJTL liuhusi diskursu, iha salaun KI, Quintal-Boot, Dili, Kinta (14/05/2020).

Nia esplika, AJTL nafatin promove i kontinua luta ba iha liberdade imprensa nomós liberdade espresaun iha Timor-Leste. Agradese ba UNDP ne’ebé apoiu ba AJTL hodi realiza programa editor club.

Reprezentante UNDP, Tito Filipe esplika, UNDP hamutuk ho Governu Koreia liuhusi Ajensia Koica hato’o agradesementu ba Asosiasaun Jornalista Timor Lorosa’e (AJTL) tanba bele promove liberdade imprensa iha Timor-Leste.

“Hau hakarak hato’o agradese ba ita boot sira no ami iha komitmentu nafatin ho apoiu Koica nian, UNDP, ami sei ajuda nafatin oinsá mak ita bele hametin liu tan liberdade imprensa iha nasaun ida ne’e”, dehan Tito.

Nia haktuir, liberdade imprensa ne’e importante tebes tanba liuhusi liberdade imprensa mak bele promove liberdade espresaun hodi fó biban ba ema hotu atu hato’o sira nia hanoin no idea kona-ba problema Covid-19. 

Entertantu, Prezidente Konsellu Imprensa Virgilio Guteres afirma, antes atu sai jornalista tenke Fiar-an, jornalista tenke hatene nia profisaun no hadomi nia profisaun.

"Atu sai fiar-an tenke iha koñesementu liberta-an uluk husi tauk, atu nune'e ita bele ukun rasik ita nia-an, depois mak ita bele marka ita nia independensia iha ema seluk nia let. Bainhira sai ona Jornalista tenke iha koñesimentu kona-ba kapasidade tolu ne'ebe lei Konsellu Imprensa hatete mak hanesan  kapasidade teknika, kapasidade profisional no kapasidade intelektual”, nia afirma.

Kapasidade tekniku oinsá atu uza kamera, halo edisaun ba imajen,  lian no edit notisia. kapasidade profisional, oinsá atu hakruk ba padraun etiku sira, prinsipiu deontolojiku sai matadalan ba ninia pozisaun, kapasidade intelektual jornalista sira lor-loron sai ponte ba diskusaun husi partidu ka organizasaun sira.**

Reportajen: Orlando Magno