(Grace
Media), Dili- Asosiasaun Jornalista Timor Lorosa'e (AJTL), realiza Editor Club
ba daruak ho tema "hametin sala redasaun ida ne’ebé livre no independente
husi interferensia polítika no ekonomika" objetivu atu hasae koñesimentu
jornalista sira nia oinsá atu halo atividade redasaun no sai jornalista
kritiku.
“Ita uza sala
redasaun tuir ita nia koridór jornalizmu liu-liu kódigu étika ne’e importante, polítiku-na’in
sira labele koko halo intervensaun ba sala redasaun tanba ne’e mak AJTL realiza
editor club atu fahe esperensia ba kolega editor sira, xefe redasaun sira,
instituisaun média sira”, dehan Prezidente AJTL liuhusi diskursu, iha salaun
KI, Quintal-Boot, Dili, Kinta (14/05/2020).
Nia esplika, AJTL
nafatin promove i kontinua luta ba iha liberdade imprensa nomós liberdade espresaun
iha Timor-Leste. Agradese ba UNDP ne’ebé apoiu ba AJTL hodi realiza programa
editor club.
Reprezentante UNDP,
Tito Filipe esplika, UNDP hamutuk ho Governu Koreia liuhusi Ajensia Koica hato’o
agradesementu ba Asosiasaun Jornalista Timor Lorosa’e (AJTL) tanba bele promove
liberdade imprensa iha Timor-Leste.
“Hau hakarak hato’o
agradese ba ita boot sira no ami iha komitmentu nafatin ho apoiu Koica nian,
UNDP, ami sei ajuda nafatin oinsá mak ita bele hametin liu tan liberdade imprensa
iha nasaun ida ne’e”, dehan Tito.
Nia haktuir,
liberdade imprensa ne’e importante tebes tanba liuhusi liberdade imprensa mak
bele promove liberdade espresaun hodi fó biban ba ema hotu atu hato’o sira nia
hanoin no idea kona-ba problema Covid-19.
Entertantu, Prezidente
Konsellu Imprensa Virgilio Guteres afirma, antes atu sai jornalista tenke Fiar-an, jornalista tenke hatene nia profisaun no hadomi nia profisaun.
"Atu sai
fiar-an tenke iha koñesementu liberta-an uluk husi tauk, atu nune'e ita bele
ukun rasik ita nia-an, depois mak ita bele marka ita nia independensia iha ema
seluk nia let. Bainhira sai ona Jornalista tenke iha koñesimentu kona-ba kapasidade tolu ne'ebe lei Konsellu Imprensa hatete mak
hanesan kapasidade teknika, kapasidade
profisional no kapasidade intelektual”, nia afirma.
Kapasidade tekniku
oinsá atu uza kamera, halo edisaun ba imajen,
lian no edit notisia. kapasidade profisional, oinsá atu hakruk ba
padraun etiku sira, prinsipiu deontolojiku sai matadalan ba ninia pozisaun, kapasidade
intelektual jornalista sira lor-loron sai ponte ba diskusaun husi partidu ka
organizasaun sira.**
Reportajen: Orlando Magno